Minnen från en svunnen tid

Vi hade en musikalartist som gäst på Interpretationen idag som kommenterade våra respektive framträdanden tillsammans med almighty Mia. Fan, det kändes så sjukt gött att ge allt på lektionen - att vara totalt fokuserad och bara vräka på med allt jag har och därefter åtnjuta alla lovord och applåder från alla läger. Mia reagerade våldsamt och påtalade hur mycket jag utvecklats och hur orädd jag blivit sedan vi började förra terminen. Det blev en slags Aha-upplevelse för mig och jag tror inte jag kämpat så mycket med allt jag har under någon interpretationslektion; jag var helt svettig när jag var färdig.

Det var för övrigt överlag en mycket bra lektion; Emma började gråta p g a hon släppte lös sig själv och insåg vad hon hade att ge. Interpretation är utan tvekan det mest viktiga ämnet och på många sätt själva huvudämnet för hela utbildningen. Och om jag tidigare gått ner mig för att jag känt mig missuppfattad och trampad på för att jag är för lat osv, känner jag mig nu mer sugen och taggad än någonsin. Jag känner att jag varje gång jag tar tag i micken bjuder jag på en ny upplevelse - en upplevelse som ingen annan kan konkurrera om.

Snart är det dags att välja låtar inför den stora slutkonserten, och mina tankar är många. Hittils har funderingarna gått kring She will be loved men även kring Iris av Goo Goo Dolls och en del annat.

Jag dricker öl, för att fira dagens sensation. Jag gick för övrigt vidare till månadsfinalen i XirKaraoke på Gröne Jägarn i tisdags och ska därmed tävla mot 20 andra hungriga deltagare den 27:e februari. Jag kommer att äga allt. Ha-ha-ha-ha!