Julfirande i Örebro
I lördags for jag iväg med tåget mot Örebro för det årligt traditionella julfirandet hos familjen. Det var en avslagen och irriterad familj som åter samlades för att spela teater och vara trevliga. Thérèse, som skulle åka med på samma tåg som jag och bror, fastnade under ett byte i Amsterdam då hennes flyg mot Stockholm var inställt. Istället dök hon upp dagen efter vilket var angenämt.
Det finns inte överdrivet mycket att säga om alltet, men följande har haft ett visst värde: Maten, som var helt fantastisk. Morsan och Thérèse som är så vänliga och mjuka. Julklapparna och pengarna: ett slak summa samt två biobiljetter, en skjorta samt slips, några vantar och en trång mössa.
Jag kände tidigt att jag inte skulle vara långlivad i hemstaden då jag knappt vågade röra mig utomhus. Igår tog jag tåget hem till en glad Melanie som inte kom och mötte mig på stationen. Men det gjorde inget för hon höll på att tvätta och dessutom hade hon städat hela lägenheten.
Igår var jag och Melanie för övrigt på Dovas för att fira min hemkomst och julens förflyktigande. Stora mängder öl inmundigades i sedvanlig ordning och idag har jag känt mig bakis och lite småkrasslig. Desperata försök att boka en biofilm att se ikväll för att fly alltet äger just nu rum.
I övrigt kan konstateras att min kultiverade och tillförlitliga hjärtevän Daniel alltjämt fortsätter att sätta guldkant på min tillvaro med sina spontana och fängslande telefonsamtal när jag som minst anar det. We love you Danny! <3
Det finns inte överdrivet mycket att säga om alltet, men följande har haft ett visst värde: Maten, som var helt fantastisk. Morsan och Thérèse som är så vänliga och mjuka. Julklapparna och pengarna: ett slak summa samt två biobiljetter, en skjorta samt slips, några vantar och en trång mössa.
Jag kände tidigt att jag inte skulle vara långlivad i hemstaden då jag knappt vågade röra mig utomhus. Igår tog jag tåget hem till en glad Melanie som inte kom och mötte mig på stationen. Men det gjorde inget för hon höll på att tvätta och dessutom hade hon städat hela lägenheten.
Igår var jag och Melanie för övrigt på Dovas för att fira min hemkomst och julens förflyktigande. Stora mängder öl inmundigades i sedvanlig ordning och idag har jag känt mig bakis och lite småkrasslig. Desperata försök att boka en biofilm att se ikväll för att fly alltet äger just nu rum.
I övrigt kan konstateras att min kultiverade och tillförlitliga hjärtevän Daniel alltjämt fortsätter att sätta guldkant på min tillvaro med sina spontana och fängslande telefonsamtal när jag som minst anar det. We love you Danny! <3
Kommentarer
Trackback
